Fredagsmys...

Jepp jepp! Då var det fredag. "Äntligen" kanske måga av oss tänker och gnuggar händerna inför den korta lite intensiva men ack så behövliga ledigheten. Men hur ser jag fram emot den här ledigheten?

Fredag är oftast den dagen då jag ser och känner en form av räddning. Jag har oftast sedan i måndags ätit helt obefläckat och "PERFEKT". Jag har aktat mig för socker, avböjt inbjudningar av mörkrets härskare, väjt undan allt som jag vet inte är bra för mig likt Stenmark dansade runt slalompinnarna. Jag är så bra! Motionen har jag tagit tag i ordentligt denna veckan och kan stoltsera med 4,5 tillryggalagda raskt promenerande mil (hittills). Jo jag är så himla bra! Jag klarar det här! Jag har bestämt mig! Sträcker på ryggen och tar djupa friska andetag och formligen ser hur frisk, sund, stark, snygg (snygg?) jag är.

Eller?

Det är ju nu då på fredag (vilket då är varje fredag, 52 gånger per år) som jag faktiskt har gjort mig förtjänt av lite fredagsmys. Eller hur? Jamen jag har ju formligen svält mig sedan i måndags, ätit mat som inte borde klassas som mat med sitt enformiga innehåll, druckit litervis med vatten, motionerat mer på denna vecka än en normalsvenson gör på ett år. Klart jag har varit duktig och förtjänar fredagsmys och kan väl unna mig en liten liten oskyldig söt helt harmlös sötsak? (läs: godis, choklad, kakor, bröd, pasta, öl ja ni fattar vaf jag menar)

Jamen det är ju bara EN, inte flera. Visst kan jag väl bara ta en och sen är det bra? Hur dålig karaktär har du egentligen som inte bara kan ta en? Du behöver ju inte äta upp hela påsen. Du ska väl ändå inte äta fler? Men snälla människa, sluta äta! De dig nu för fan!! Men vad i helvete! Du är ju helt VÄRDELÖS!!!!

Jo, jag vet...fredagsmys.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0